Nyeds Skyttegille – den anonyma föreningen där ungdomarna står i kö

Den 25 oktober 2026 gick föreningsbesöket till Nyeds Skyttegille i Molkom, där vi fick möjlighet att träffa Leif Svensson och Bo Juhl. Det blev ett besök hos en förening som inte gör särskilt mycket väsen av sig utåt, men som lokalt är välkänd och har något som många föreningar arbetar hårt för att uppnå: ett stort och naturligt inflöde av barn och ungdomar.

Föreningen bedriver luftgevärsskytte, korthållsskytte på 50 meter med .22 samt gevärsskytte med 6,5. Det finns även en 300-metersbana som föreningen hoppas kunna få godkänd framöver.

I dag har föreningen omkring 70 medlemmar och en mycket stor del av verksamheten kretsar kring barn och ungdomar.

En förening som generationer känner till

Nyeds Skyttegille har en stark förankring i bygden och startade redan 1852 och många i området känner till föreningen sedan tidigare. Under 1970–80-talet var tävlingsverksamheten särskilt omfattande och det kunde finnas 20 till 30 skyttar från Nyed ute på tävlingar.

I dag ser verksamheten annorlunda ut, men intresset bland ungdomarna är fortfarande starkt.

Föreningen har omkring 40 till 50 unga medlemmar och fyra ledare som håller verksamheten i gång. Luftgevärshallen har sex elektroniska SIUS-banor och ungdomsträning genomförs en gång i veckan, ofta under flera timmar för att alla ska hinna skjuta.

Och här finns ett angenämt problem: när föreningen väl går ut och berättar att det finns möjlighet att börja skjuta kan det snabbt bli kö.

Det säger mycket om hur starkt förankrad verksamheten fortfarande är i Molkom med omnejd.

När barnen börjar kommer föräldrarna efter

Något annat intressant har börjat hända.

Barnen har lockat med sig de vuxna.

Föreningen har en särskild kväll där föräldrar får skjuta tillsammans med sina barn. På så sätt har verksamheten börjat växa även bland äldre medlemmar. Det skapar gemenskap över generationsgränserna och kan samtidigt bli en viktig väg till framtidens ledare.

För just ledarförsörjningen är en av föreningens största frågor. Verksamheten är populär och ungdomarna är många, men fler vuxna behöver engageras för att den ska kunna fortsätta växa.

Här finns därför en naturlig möjlighet: föräldern som först följer med sitt barn kanske så småningom själv börjar skjuta, utbildar sig och tar nästa steg som ledare.

Nästa steg är att komma ut och tävla

Föreningen arrangerar främst interna tävlingar i dag, men viljan finns att återigen få fler aktiva ut på tävlingar.

Ett viktigt steg blir Skyttekortet. Planen är att använda Svenska Skyttesportförbundets digitala utbildning och samtidigt uppmuntra både ungdomar och vuxna att genomföra den.

Det kan ge flera positiva effekter. Ungdomarna får möjlighet att upptäcka tävlingsverksamheten utanför den egna hallen, samtidigt som föräldrar och andra vuxna kanske själva tar steget in i tävlingsskyttet.

Föreningen står heller inte ensam. Skytteföreningarna i närområdet har en tradition av att hjälpa varandra, inte minst med funktionärer när tävlingar ska arrangeras. Det skapar bättre förutsättningar för mindre föreningar att tillsammans erbjuda en större verksamhet.

Moderna banor ger nya möjligheter

Även anläggningen har utvecklats. Med stöd från RF-SISU, Svenska Skyttesportförbundet och kommunen har föreningen kunnat investera i nya SIUS-banor inomhus och samtidigt utveckla 50-metersbanan.

Nya luftgevär har också köpts in.

Det gör att det finns en fin teknisk grund för den fortsatta verksamheten. Samtidigt handlar nästa utvecklingssteg kanske mindre om ytterligare utrustning och mer om människor.

Hur får man ungdomarna att fortsätta efter 15-årsåldern? Hur engagerar man fler föräldrar? Och hur utbildas nästa generation ledare?

Det är frågor som föreningen nu behöver arbeta vidare med.

Det goda problemet: ungdomarna vill vara med

På många håll inom idrotten handlar diskussionen om hur man ska få barn att hitta till föreningslivet. I Nyed är situationen nästan den omvända.

Här finns ett lokalt förtroende och en tradition som gör att familjer redan känner till skyttet. När möjligheten erbjuds kommer ungdomarna.

Det är en styrka som är värd att vårda.

Nästa steg handlar därför inte i första hand om att rekrytera så många som möjligt. Det handlar om att ta hand om dem som redan vill komma, ge dem en bra verksamhet och få dem att vilja stanna kvar när de blir äldre.

Det ligger mycket väl i linje med SIKTE 2036. En växande och hållbar skyttesport behöver inte bara nya deltagare. Den behöver trygga ledare, utbildning, fungerande anläggningar och föreningsmiljöer där barn och unga utvecklas och känner tillhörighet.

Nyeds Skyttegille visar samtidigt vilken kraft som finns i en förening som är djupt förankrad i sitt lokalsamhälle. Här behöver man knappast ropa högst för att bli hittad. Ryktet om verksamheten, historien och generationer av lokala skyttar har redan gjort jobbet. Kan föreningen nu få fler föräldrar att ta steget från åskådare till aktiva och ledare, samtidigt som ungdomarna hittar vägen vidare till tävlingsskyttet, finns en mycket fin grund för nästa kapitel på vägen mot SIKTE 2036.

Vid pennan

Kicki Holm