Åmotfors Skytteförening – den lilla föreningen som ser varje ungdom

Den 24 oktober 2026 gick föreningsbesöket till Åmotfors Skytteförening, där vi fick möjlighet att träffa Mattias Widstrand. Det blev ett besök hos en förening som kanske inte är störst till antalet aktiva skyttar, men som genom åren har visat att en mindre förening kan nå långt när engagemang, gemenskap och omsorg om varje individ får stå i centrum.

Åmotfors Skytteförening har funnits sedan 1938. I dag har föreningen omkring 150 medlemmar och bedriver luftgevärsskytte, sittande skytte samt korthåll på 50 meter med .22, både med kudde och rem. För träning på 300 meter använder föreningen i dagsläget Edas bana, men ambitionen är att åter få i gång den egna 300-metersbanan.

Ungdomarna håller föreningen levande

Ungdomsverksamheten är hjärtat i Åmotfors Skytteförening. Omkring 15 ungdomar är aktiva och verksamheten bedrivs två dagar i veckan.

Genom åren har den relativt lilla föreningen nått fina resultat både i Värmland och nationellt, med flera skyttar som deltagit i SM-sammanhang. Föreningens ungdomssatsning, nybörjarverksamhet och möjligheten att utvecklas vidare mot tävlingsskytte är viktiga delar av verksamheten.

Men kanske är det inte resultaten som bäst beskriver arbetet med ungdomarna.

Föreningens verkliga styrka ligger i förmågan att se personen bakom skytten. Ledarna försöker anpassa verksamheten efter varje individs förutsättningar och har bland annat god erfarenhet av att möta ungdomar med NPF-diagnoser. Målet är att ungdomarna ska känna sig trygga, må bra och få utvecklas i sin egen takt.

Det är ett arbetssätt som skapar både duktiga skyttar och en stark föreningsgemenskap.

Fem banor som används både inne och ute

Inomhus har föreningen fem SIUS-banor. När korthållssäsongen börjar flyttas utrustningen ut och används på föreningens fem 50-metersbanor.

Det begränsade antalet elektroniska banor innebär att möjligheterna att arrangera större tävlingar är begränsade, men inom föreningen bedrivs klubbtävlingar och i dag finns fem ungdomar som tävlar aktivt.

Föreningen själva beskriver en framtidsambition där anläggningen ska moderniseras och verksamheten utvecklas tillsammans med andra föreningar i regionen.

300-metersbanan är en viktig del av den utvecklingen. När föreningen får i gång den igen skapas bättre möjligheter att erbjuda en sammanhängande väg från luftgevär och korthåll vidare till längre avstånd på den egna anläggningen.

Gemenskap även efter ungdomsträningen

När ungdomarna har skjutit färdigt för kvällen händer det ofta att nästa generation, eller snarare tidigare generationer, tar vid.

Föreningen har ett pensionärsgäng som brukar komma efter ungdomsträningen för att skjuta tillsammans. I gruppen finns också flera föräldrar, och precis som på många andra håll inom skyttesporten är kaffet och fikat en självklar del av verksamheten.

Det skapar en naturlig mötesplats över generationsgränserna där samma anläggning används av människor i olika åldrar och med olika ambitionsnivåer.

Grannföreningarna är en tillgång

Åmotfors behöver heller inte kunna erbjuda allt på egen hand. Föreningen har god kontakt med andra skytteföreningar i området, bland annat Eda, Köla och Skillingmark.

När den egna anläggningen inte räcker till kan medlemmarna använda andra föreningars möjligheter. I dag sker exempelvis 300-metersträningen på Edas bana.

Det regionala samarbetet blir särskilt viktigt för en mindre förening. I stället för att varje klubb behöver bygga upp exakt samma förutsättningar kan föreningarna komplettera varandra och ge skyttarna tillgång till en större bredd.

Även Åmotfors Skytteförenings egen framtidsbeskrivning lyfter utökat samarbete med andra föreningar i regionen som ett prioriterat område.

Hur får man ungdomarna att vilja stanna?

Den stora utmaningen framåt är tydlig: att fortsätta hålla ungdomsverksamheten levande och framför allt få ungdomarna att stanna kvar i föreningen.

Därför finns tankar som går längre än själva skjutbanan. Föreningen funderar bland annat på att bygga om ett angränsande rum och skapa en mer ungdomsanpassad miljö. Tanken är att ungdomarna inte bara ska komma dit för att skjuta sina serier och sedan åka hem. Föreningen ska också vara en plats där de vill stanna kvar, träffas och trivas.

Det kan visa sig vara minst lika viktigt som ytterligare en elektronisk tavla.

Samtidigt vill föreningen stärka kontakten med RF-SISU för att få fler idéer och verktyg för den fortsatta utvecklingen. De vill modernisera, få en ökad ungdomssatsning och en starkare digital närvaro.

En liten förening kan göra stor skillnad

Besöket gav bilden av en förening där ungdomsverksamheten betyder mycket mer än antalet aktiva på en träningskväll. Åmotfors Skytteförening har under många år kunnat fostra tävlingsskyttar som gjort fina resultat långt utanför den egna bygden. Samtidigt finns en påtaglig omsorg om den ungdom som kanske inte alls har resultat som främsta drivkraft.

Det arbetet ligger väldigt nära intentionerna i SIKTE 2036. Att behålla fler inom skyttesporten handlar inte bara om att erbjuda bra träning. Det handlar om att skapa trygga miljöer, se varje människas förutsättningar, utbilda ledare och bygga en gemenskap som människor faktiskt vill vara en del av.

Åmotfors Skytteförening visar att en förening inte behöver vara stor för att åstadkomma mycket. När ungdomarna blir sedda, får utvecklas på sina egna villkor och känner att föreningen är deras plats skapas förutsättningar för både bredd och framtida framgångar. Med satsningen på ungdomsmiljön, planerna för 300-metersbanan och ett fortsatt samarbete med grannföreningarna finns en tydlig riktning framåt mot SIKTE 2036.

Vid pennan

Kicki Holm