Arvika Skyttegille låter ungdomarna vara med och forma framtiden

Den 24 oktober 2026 gick föreningsbesöket till Arvika Skyttegille, där vi fick möjlighet att träffa Eric Wallberg, Hans Fyhr, Thomas Evestrand, Jesper Nilsson och Håkan Nilsson. Det blev ett besök hos en förening med stor bredd inom gevärsskyttet, en stark gemenskap och framför allt en ungdomsverksamhet där unga inte bara deltar utan också får vara med och påverka.

Föreningen bedriver luftgevär, korthållsskytte på 50 meter, korthåll fält, samt gevärsskytte på 300 meter. På föreningens webbplats presenteras grenarna luftgevär, korthåll, gevär 6,5 och långhållsskytte, och aktivitetskalendern vittnar om en förening med mycket verksamhet.

Ungdomarna får en röst i föreningen

Något som särskilt utmärker Arvika Skyttegille är hur ungdomarna görs delaktiga i föreningens utveckling. Unga finns representerade i styrelsen, både som ledamot och suppleant.

Dessutom ordnas särskilda ungdomsträffar där deltagarna tillsammans får summera säsongen. Vad har varit bra? Vad kan bli bättre? Och vad vill ungdomarna förändra till nästa säsong?

Även föräldrarna involveras genom en aktivitetsgrupp där idéer och aktiviteter kan växa fram gemensamt. Det skapar en verksamhet där ungdomarna inte bara blir mottagare av det vuxna ledare har planerat, utan aktiva deltagare i föreningens utveckling.

Träning som kombinerar utveckling och tävlingsglädje

Träningarna är organiserad i fasta grupper på tisdagar och torsdagar, mixade med barn, ungdomar och vuxna tillsammans. Samma skyttar träffas vecka efter vecka, halv sex och halv sju. Föreningen har dessutom separat ståträning på onsdagar.

Träningarna inleds vanligtvis med kort teoripass och avslutas med någon form av övning/tävling. Ett uppskattat koncept är ”Bra skott”. Varje skytts individuella genomsnitt används för att definiera vad som är ett bra skott för just den personen. Utifrån skyttarnas egna "Bra skott" kan alla delta på tävlingar utifrån sina villkor, till exempel först till 10 "Bra skott". 

Det gör att skyttarna i större utsträckning tävlar mot sin egen nivå och utveckling i stället för att allt handlar om vem som redan skjuter högst resultat. Föreningen varierar dessutom tävlingsformerna för att behålla både glädjen och motivationen.

Att det finns stort intresse syns även på deltagandet. Föreningen uppger att mellan 5 och 10 skyttar ofta följer med på tävlingar. Förra året gjordes en insats för att få fler medlemmar ut på tävlingar, vid en första bortatävling deltog hela 21 stycken, och på hemmatävlingar deltar omkring 25 skyttar delta.

Webbplatsen visar också ett aktivt tävlingsår. Under hösten avslutades exempelvis korthållssäsongen med klubbmästerskap, samtidigt som föreningen deltagit i bland annat Elitserien, Värmlandsserien och regionsmästerskap.

En anläggning som används mycket

Verksamheten är omfattande. Omkring 40 medlemmar skjuter regelbundet och under delar av året är det full aktivitet tre dagar i veckan, med möjlighet till fri träning på söndagar. Föreningen arrangerar även tävlingar på korthåll och luftgevär årligen.

Luftgevärsanläggningen har tio banor, men med många aktiva skyttar drömmer föreningen både få fler skjutplatser och modernisera elektroniken.

En intressant del av föreningens historia är att elektroniken ursprungligen investerades för på 300-metersbanan. Anläggningen fungerade som referensbana i Sverige för Norma och det norska systemet Kongsberg. Delar av elektroniken används även på korthålls- och luftgevärsbanan.

300-metersbanan är för tillfället inte godkänd men föreningen arbeta på att hitta en. Samtidigt finns planer på att renovera klubblokalen eller på längre sikt eventuellt hitta en mer centralt placerad lokal som kan skapa ännu bättre förutsättningar för verksamheten.

Samarbete som gör att resurser används smart

Arvika Skyttegille har ett nyttjanderättsavtal med kommunen för marken och känner en trygghet i förutsättningarna för verksamheten.

Föreningen samarbetar också med lokala aktörer på ett praktiskt sätt. Företaget Swegon genomför bland annat kundaktiviteter hos föreningen. Ett annat fint exempel är samarbetet med Stavnäs hästskoklubb som får använda området och i gengäld hjälper till med bland annat gräsklippningen.

Det är enkla samarbeten där båda parter får nytta av relationen och där föreningens anläggning blir en resurs även för andra.

Utmaningen är att få människor att stanna kvar

Precis som hos många andra föreningar ligger den stora utmaningen inte främst i att människor aldrig hittar till verksamheten. Utmaningen är att behålla både ungdomar och ledare över tid.

Den kritiska perioden kommer ofta när ungdomarna börjar högstadiet och gymnasiet och andra intressen konkurrerar om tiden. Därför blir föreningens arbete med gemenskap, delaktighet och varierad träning särskilt viktigt.

Fler ledare skulle även kunna öppna möjligheten att åter utveckla paraverksamheten och bredda verksamheten ytterligare.

När ungdomarna får vara med byggs framtidens förening

Besöket gav bilden av en förening som på ett naturligt sätt kombinerar traditionellt föreningsarbete med ett modernt synsätt på ungdomars delaktighet. Det finns tränare som lär ut skytte, men också vuxna som faktiskt frågar ungdomarna vad de tycker.

Det arbetssättet ligger mycket nära intentionerna i SIKTE 2036. En långsiktigt stark skyttesport behöver inte bara rekrytera nästa generation. Den behöver också lyssna på nästa generation och ge unga möjlighet att påverka den verksamhet de själva ska bära vidare.

Genom sina fasta träningsgrupper, kreativa träningsformer, starka tävlingsgemenskap och unga representanter i styrelsen visar Arvika Skyttegille hur det kan göras i praktiken. Med planer på att modernisera anläggningen och utveckla verksamheten ytterligare finns dessutom en tydlig riktning framåt.

När ungdomar får träna, tävla, säga vad de tycker och dessutom vara med där besluten fattas skapas något mer än duktiga skyttar. Då formas framtidens föreningsmänniskor. Det är en styrka för Arvika Skyttegille och en mycket fin grund för det fortsatta arbetet mot SIKTE 2036.

Vid pennan

Kicki Holm